Skolans historia

Tågarps första skola

År 1836 så uppförde man det första skolhuset för Glemminge-Tågarp och Södra Spjutstorp. Det var beläget invid vägen till Henriksfälts gård, norr om dåvarande gården Glemminge-Tågarp nr. 9. På allmän sockenstämma i Glemminge kyrka den 28 augusti 1836 så behandlade man frågan om skolläraren lön och man kom fram till att han för egen räkning fick använda den befintliga jordrymden om 12 geometriska kappland som fanns inom skoltomten.Dessutom skulle han få råg och säd av jordägarna. Tidigare fick han ved och torv för att nu nämna något.

Den första skolläraren i Glemminge-Tågarp var drängen Nils Månsson från Glemminge och han skulle få sitta kvar så länge han förmådde sköta tjänsten på ett för herrar skolrådsledamöter, tillfredsställande sätt.

 

När drängen Nils Månsson avlade examen

Säkerligen var ovanstående en duktig och intresserad man eftersom han blev anställd som lärare i Glemminge-Tågarp år 1836, men någon vidare formell utbildning hade han inte och vi kan mycket väl tänka oss att han fick skörda många spydigheter från befolkningen. “En dräng som var lärare”, men skam den som ger sig. Energin var det säkert ingen fel på hos denne dräng för år 1850 kunde han uppvisa betyg för vederbörligen avlagd examen vi Lunds skolmästareseminarium och fick efter detta uppbära i lön ett årligt belopp av 16 Rdr och 32 skilling. Avtalet var gällande från den 1 Juli 1850. Dessutom hade han de natura förmånerna som tidigare omtalats.

 

Nytt skolhus i Glemminge-Tågarp

Under andra halvan av 1850-talet så behövdes det en ersättare till det gamla skolhuset som var byggt år 1836. Detta togs då upp till behandling, räntefritt lån ordnades och man började livligt diskutera skolhusets placering. Mätningar och entreprenadauktion hölls och den antagne entreprenören Per Svensson i Glemminge-Tågarp uppförde detsamma för 1449 Rdr Rm. Detsamma var färdigt att tagas i bruk i september 1859 och vidges av kyrkoherden. Det gamla skolhuset inköptes av patron Ekberg på Henriksfält för 75 Rdr Rm.

Under de närmaste åren därefter var det relativt lugnt på skolfronten. Det enda som egentligen rörde på sig var lärarnas löneförhållanden.

År 1879 ansåg man återigen att skolan i Glemminge-Tågarp var i minsta laget. Salarna räckte helt enkelt inte till för det stora antalet barn som nu fanns. Detta fick till följd att undervisningen började halta och detta ansåg Greven på Henriksfält vara otillfredställande varför han bekostade en tillbyggnad på den dåvarande skolan där småskolan skulle vara inredd. Denna tillbyggnadstod färdig 1881.

Fyra år senare var det åter dags för en utvigning av Tågarps skola, då man utökade längden me 6 alnar samt ett välbehövligt ekonomihus, för en sammanlagd kostnad av 165:-. Tydligen har Tågarps by varit i tämligen så stor expansionsperiod, eftersom det inte tog mer än några år innan behovet av ytterligare en tillbyggnad eller nybyggnad, var av behovet påkallat.

 

Ny Tågarpsskola planeras

Än en gång visar greven på Henriksfält att han var mån om att barnen skulle få lagstadgad utbildning då han den 4 oktober 1897 erbjöd sig att ställa tomtmark till förfogande, vilken var belägen mellan Glemminge och Tågarps byar. Storleken var ett halvt tunnland och den kostnad för marken skolkassan skulle vidkännas enligt grevens föreskrifter, var att arendatorn av denna marken skulle erhålla 15 kronor årligen av skolan. Ritningar till denna skolbyggnad gjordes av byggmästare Lundin från Hagestad och de totala kostnaderna för husets uppförande slutade på 8.750:-. Det kunde avsynas den 10 augusti 1899. Det gamla skolhuset med tomt försåldes för 2.050:- och dessa medel användes för den nya skolans finansiering.

 

Foto: Stig Augustsson

Foto: Stig Augustsson

Den nya skolbyggnaden var naturligtvis ett bra tillskott eftersom den var både rymlig och väl anpassad efter dåtidens förhållande. Här fick man plats med både småskola och folkskola. Man inrättade en lagstadgad småskola och dess lärarinna var Thyra Elise Carlsson, född den 20 juli 1875. Hon skulle även svara för slöjdundervisningen som skulle bedrivas bland flickorna.

Många lärare har under åren utövat sin tjänst i Glemminge-Tågarps skola. Bland annat Edvin Borgkvist som var lärare där i 42 år fram till sin pensionering i juni 1956. Den siste läraren i denna skola var Nils Algot Stig Augustsson, född den 18 juli 1919. Han började som ordninarie lärare vid denna skola på hösten 1956 och slutade i samband med att skolan lades ner 1967. Skolbarnen fick sedan transport till Glemminge och Löderups skolor. Vid höstterminens början samma år så började skollärare Augustsson vid skolan i Glemminge kyrkby och undervisade i mellanstadiet till 1972 då även denna skola blev, med undantag av lågstadiet som fortfarande finns kvar, nedlagd i samband med att den nya storkomunnen Ystad som centralort tog hand om landsbygdsskolornas bortrationalisering.

//Ur boken “Glemminge -Pärlan på Österlen” av Lennart Alfredsson, utgiven 1981.

 

De sista åren i kommunal ägo

Glemminge-Tågarps skola ägdes kvar av kommunen fram till 1971 då Ystads kommun sålde den till privat ägo. Åren mellan 1967 och 1971 så bedrev man förskoleverksamhet i skolan.

Skolan_v resize

  1. Mikael Jighede

    Min mormors morfar Anders Persson Engdahl, född i Löderup 1834 var folkskollärare på Tågarps skola. Mer vet jag inte, men återkommer när jag hittar mer information.

Lämna ett svar

& Glemminge-Tågarp